Tuesday, February 28, 2006

För jävligt...

...att Sverige tog OS-guldet i hockey, speciellt efter den där läggmatchen som avslutade gruppspelet för Sveriges del.

Jo, jag håller på Finland i dessa sammanhang. Jag är född där.

Friday, February 24, 2006

Smutskastning

Det är rätt så otroligt att så fort den ena sidan gjort någonting riktigt dumt (se t ex Lejonborgs unifierade borgarparti) lyckas den andra sidan göra någonting värre. Smutskastningen av moderaterna och Reinfeldt är det senaste exemplet. Politikskribenterna vässar förstås pennorna och talar om att "ge bort valet", men jag skulle nog inte säga allt för mycket än.

Borgarna kommer att svara, var så säkra. Vad är oddsen för att Lejonborg ska kunna hålla tungan rätt i mun? Kan Maud hålla tyst?

Wednesday, February 22, 2006

Fågelinfluenssan hotar fotbolls-VM

Fågelinfluenssan påverkar nu även västerländska intressen. Fotbolls-VM kan nämligen komma att ställas in, om flunssan börjat sprida sig mellan människor.

Kanske blir det fart på forskarna och läkemedelsindustrin nu?

Precis när vi trodde det var säkert att ha riksdagsval...

Lars Lejonborg föreslår ett gemensamt borgerligt parti i ett utspel i dag. Detta sker precis när sossarna till synes skjutit sig själva i foten genom att vilja gå till val med vägtullarna i Stockholm, och när opinionen för en gångs skull ger ett konsekvent övertag för den borgerliga alliansen.

Vad är det med karl'n? Vill han absolut förlora den 17 september? Är han, innerst inne, en sosse?

Lars Lejonborg, snälla, försök förstå: jag röstar inte på ett parti i vilken du har befogenheter överstigande en valfunktionärs. Och samma, misstänker jag, gäller för en avsevärd del av de som hittills undvikit fp till förmån för ett annat borgerligt parti.

Thursday, February 16, 2006

När är en folkgrupp inte en folkgrupp?

När UD för en gångs skull gjorde en bra sak och såg till att stänga Sverigedemokraternas hemsida efter att de publicerat Muhammedbilderna blev de förstås anmälda av Folkpartiet, dessa idioter som i stundande valtider tar varje chans att synas.

Jag är helt och hållet för yttrandefrihet, men är det ingen som kan se att yttrandefrihet inte främjas genom att förolämpa miljoner troende muslimer? Folkpartiet gör det då inte. I och för sig har Folkpartiet redan en del likheter med Sverigedemokraterna, med tanke på det valfläsk Lejonborg & Co gick ut med senast det begav sig, så det är ju förståeligt att de reagerar när likasinnade behandlas illa av överheten. Men ändå.

Härom månaden, när prästen och homofoben Åke Green åtalades för sin hets mot folkgrupp, var det andra tongångar. Han skulle minnsann ha fängelse, den jäveln, efter att i skydd av predikstolen tolkat Bibeln på ett minst sagt liberalt sätt. Han friades, men åtalet gällde faktist just hets mot en tydligt identifierbar folkgrupp, vilket är viktigt i vårt sammanhang. Många blev arga, och många reagerade, och många tyckte att Åke Green skulle låsas in.

Muslimerna är dock inte skyddade av dessa lagar eftersom ingen utöver muslimerna själva tycker att förövarna--tecknarna och publicerarna--borde åtalas för just hets mot folkgrupp. Vi kan konstatera att muslimerna därmed knappast är en folkgrupp i juridisk mening, så därför undrar jag: när är en folkgrupp inte en folkgrupp? Hänger det på storleken, som så mycket annat i vårt samhälle, eller är det månne religionen som styr? Skostorleken? Sexuella preferenser? Vad?

Den homosexuella folkgruppen är förstås enkelt identifierbar: de av oss som föredrar sitt eget kön framför det motsatta ingår. Det är en växande grupp. De är fler idag än, säg, för femtio år sedan, men för femtio år sedan fanns det å andra sidan lagar mot homosexualitet på många håll i världen.

De handikappade utgör ett annat exempel på en enkelt definierbar folkgrupp. Det är dock inte bara halta och lytta, utan även personer med "osynliga" handikapp, t ex förståndshandikappade och autister; gemensamt är hur lagar formats för att skydda och hjälpa dessa individer. Autister, t ex, omfattas av LSS, lagen om särskilt stöd.

Så om jag på denna sida publicerade ett plumpt skämt, som t ex följande, så skulle jag antagligen kunna stämmas för hets mot folkgrupp:

Lille Olle sitter i sin rullstol och frågar mamma: "Mamma, varför fick inte jag några julklappar, som mina syskon?" Mamma svarar: "Men Olle, du har ju cancer!"

Detta skulle onekligen, förutom att det är genomgående uselt som skämt, kunna uppfattas som åtalbart då det faktist kränker en hel folkgrupp, de handikappade, och jag räddas endast av att jag här återger skämtet med tydlig ironi och ett inslag av satir. Självklart skulle jag också kunna hävda min grundlagsskyddade yttranderätt, men väljer f n att inte göra det.

Vi har här i landet även förbjudit nazistiska symboler, t ex hakkorset, så om jag här publicerade korset i en skämtteckning riktad mot judarna--säg, mitt i en smaklös barbecue i Auschwitz--skulle antagligen många reagera och åtminstone någon stämma mig. Antagligen skulle man också kontakta Google för att få bort bilden. Och med rätta, tycker jag.

I ett antal länder är det t o m mot lagen att bestrida Förintelsen. Man begår helt enkelt ett brott om man säger att Förintelsen aldrig ägt rum. Jag tror att detta är fallet i Tyskland, där f ö åtminstone en tidsskrift publicerat Muhammedbilderna.

Således kan judarna säkerligen betraktas som en folkgrupp i lagens mening, även i Sverige.

Men uppenbarligen är alltså muslimerna inte en folkgrupp, eftersom ingen åtalats. Ingen har ställts till svars för att ha kränkt miljoner människor världen över, människor som faktist bara förenas genom sin tro. Nej, faktist är det tvärtom: flera skribenter anser att muslimerna bara har sig själva att skylla, och pekar på konflikten mellan palestinier och israeler, de kuvade kvinnorna i arabvärlden, eller andra än sämre exempel, och dömer på detta sätt världens muslimer till ett kollektivt ansvar. Skulle du som kristen vilja stå till svars för den spanska inkvisitionen? Jag vet, det var några hundra mil och ett antal hundra år härifrån, en annan gren av den kristna tron, och alla pratade latin, men det var ju trots allt andra kristna som stod för dessa avskyvärda handlingar.

Jag håller med om att bränna ambassader inte är det optimala sättet att protestera, men vad ska en icke-folkgrupp göra för att visa sitt missnöje? Hur ska muslimerna visa att de kränkts av bilderna? Vem skyddar dem? Vilka lagar? Religionsfriheten i vårt land? Regeringen?

Man skulle kunna hävda att UD gjorde sitt när de fick Sverigedemokraternas internetleverantör att stänga hemsidan, men jag tror dessvärre att regeringen Persson agerade av långt mer pragmatiska skäl: man ville helt enkelt inte hamna i skottlinjen utomlands. Arla har redan råkat illa ut och det finns gott om svenska intressen att skydda, även om delar av den egna befolkningen inte är värda att försvara, åtminstone inte i lagens mening.

Så jag frågar igen: när är en folkgrupp inte en folkgrupp?

Wednesday, February 08, 2006

Snubblade över bilder på nätet...

...närmare bestämt de beryktade Muhammedbilderna. En bloggare hade lagt up dem för att stödja det fria ordet, eller hur det nu försvarades. Vederbörande hade också länkat till varenda sida som han/hon visste också publicerat bilderna. Han/hon publicerade dessutom namnen på tecknarna.

Är det att försvara det fria ordet, att lägga upp namnen på tecknarna eller de andra dumskallarna som lagt ut bilderna på nätet? Är det att hålla fast vid yttrandefriheten? Visst; man kan dö med fanan högt, men detta är ju bara korkat.

Missförstå mig inte. Jag försvarar på intet vis extremistreaktionerna på nidbilderna, med brandbomber, stormningar och våld i alla dess former. Våld är fel, fel, fel. Men jag tycker inte att en bojkott av danska affärsintressen i muslimska länder är fel. Den danske statsministern hade redan från början behövt ta avstånd från teckningarna, i stället för att ignorera de första, relativt försiktiga protesterna; det är skillnad på att försvara tryckfrihet och att vara dum, att provocera. Dessa bilder hade absolut inget med tryckfriheten att göra, de var en ren provokation mot landets muslimer. Han, liksom Jyllands-Posten visste mycket väl vad en avbildning av profeten Muhammed innebär för en troende muslim. Det är förbjudet, det är en synd, i vissa kretsar en dödssynd. Det är en attack mot hela religionen. Och bättre blev det ju inte av att det inte bara var en avbildning utan flera, och inte bara avbildningar, utan nidbilder.

En statsminister som inte ser eller bryr sig om detta, och som dessutom totalt missar faran mot danska intressen i muslimska länder med anledning härav, förtjänar sitt öde. Det gör förvisso inte alla Arla-anställda, men detta är det yttersta utslaget av demokrati. Väljer man en idiot så får man acceptera det som följer. Det är därför jag alltid förespråkat upplyst envälde.

Att några bloggare kanske inte lika tydligt uppfattar den skymf man på detta sätt riktar mot muslimer världen över må kanske vara hänt. Men inte kan väl ens en bloggare vara så omedveten om den senaste tidens händelser, att han/hon utsätter andra för faran?

Sorgligt i sammanhanget är också att ingen av bilderna är bra, eller rolig. De är bara precis vad de avsågs vara, rena provokationer.

Thursday, February 02, 2006

Ugglor i mossen

Jag är inte ensam om att ana ugglor i mossen angående Muhammed-bilderna. Jan Hallenberg, säkerhetspolitisk expert på Försvarshögskolan, tror också att någon eller några utnyttjar den klantiga publiceringen.

Wednesday, February 01, 2006

Idioter

Tecknarna (inte "tecknaren"; jag hade fel) som ritade Muhammed-bilderna har inte fått betalt för att deras bilder publicerats i andra tidningar. De kräver därför nu pengar för samtliga publiceringstillfällen, samt att bilderna stoppas tills betalning erhållits.

Har alla parter i målet drabbats av plötslig dödslängtan? Jag tvivlar på att hela den muslimska världen är ute efter tecknarna, eller för den delen de tidningar som nu sprider bilderna, men en eller två extremister är allt som behövs. Och jag tror på fullt allvar att det är vad de verkliga arkitekterna bakom bilderna vill. Men för all del, spela dem i händerna. Låt er styras. Bli offer.

Idioter.

Muhammed på bild

"Den muslimska världen" lär vara i uppror sedan en dansk tidning publicerat tolv teckningar föreställande profeten Muhammed i september förra året. Det har brännts danska flaggor, det har utfärdats fatwor (pluralformen här måste betraktas som tveksam), och danska medborgare, nordbor, till och med, har uppmanats lämna Gazaremsan. Den fria världen har förstås reagerat med avsky mot dessa extrema muslimska reaktioner; idag har t ex en fransk tidning beslutat publicera bilderna då man anser att religiös fundamentalism gör inte hemma i demokratiska samhällen.

Men är det "hela den muslimska världen" som är i uppror? Eller är det några få utvalda grupper som synliggjort sig? Tror vi verkligen att muslimer i gemen orkar reagera så pass kraftigt?

Jag gör inte det. Och värre än så; jag misstänker att det danska tilltaget, korkat förvisso, utnyttjats till max av krafter som gärna vill se "hela den muslimska världen" i uppror. Det blir så mycket lättare att vidta åtgärder i Irak, Afganistan, m fl, och det blir så mycket enklare att hetsa upp stämningen i t ex State of the Union-talet som av en händelse hölls i natt.

Jag försvarar inte fundamentalister i något sammanhang, och jag accepterar aldrig att en grupp fanatiker försöker bestämma åt oss vad som får, respektive, får inte publiceras. Danmark, liksom Sverige, är i princip fritt, och det är upp till var och en att utnyttja den rätten, vare sig det gäller att publicera bilder på Muhammed eller kalla George Bush för en idiot.

Men vad finns det för anledning för en dansk tidning att publicera tolv bilder på Muhammed? Flertalet danska läsare är väl knappast så pass intresserade, och inte heller är det väl en "public service" att publicera bilderna, hur man än vänder och vrider på saken? En ansvarig utgivare, säg en chefsredaktör, bör ju kunna vara så pass kunnig att han vet vad muslimer anser om att avbilda profeten Muhammed på bild. Och om inte, borde han i så fall inte läsa på först, för det är ju vad en ansvarig utgivare ska göra, eller hur? Det ska kollas om en bild är OK att trycka, att den inte retar upp någon i onödan,. balansera allmännyttan mot eventuella uppretade människor, och sedan ta ett informerat beslut.

Men det missades nog, och både tecknaren och diverse redaktörer utnyttjades antagligen skamlöst för ett mera dolt syfte.

"Hela den muslimska världen är i uppror."